Känner att jag behöver sova. Har inte sovit en hel natt och inte mer en max två timmar i sträck sen natten till nyårsafton. Är egentligen inte så lång tid men handlar ändå om fem nätter. Meija har fått en jätte envis förkylning så hon har svårt att andas och dessutom hostar hon. Ger henne näsdroppar och har fått hostmedicin utskrivet men det hjälper inte, i dag har hon dessutom blivitm ännu sämre och fått lite feber. Hon hostar så hon vaknar och tappar nappen minst en gång i timmen hela natten ibland var femte minut. Hon somnar visserligen om fort men jag ligger vaken och lyssnar på när hon andas. Hon rosslar en massor och trotts att en läkare har undersökt henne blir jag orolig. Är livrädd för att hon ska sluta andas! Sen äter hon bara ca hälften av vad hon brukar göra så när jag inte kan sova på nätterna passar jag på att oroa mig för det också. I dag var jag så trött när jag kom hem från läkaren att jag bokstavligen höll på att somna stående. Lyckades sova lite middag samtidigt som henne men när hon sover på dagen är det lika. Hon hostar massor så jag vkanar väl var tionde minut ungefär. Hon blir också trött av att inte få sova vilket gör att hon blir kinkig och mammig. Så blir väldigt mycket bärande och vaggande. Vet att jag egentligen är väldigt bortskämd eftersom jag normalt har en dotter som sover 12 timmar per natt men det sliter ändå när det är så här. Ni föräldrar som har barn som vaknar flera gånger per natt, att ni inte överlever är en bragd i sig. Jag tycker verkligen ni gör det super bra! Nu ska jag krypa i säng för ännu en sömnlös natt det är tur att jag påminns att hon är värd det varje gång hon skrattar eller ser på mig. Tänk att man kan älska någon så mycket, det är det colt!