I dag har jag varit på mitt allra första föräldramöte på dagis. Det kändes väldigt vuxet att sitta där med alla andra föräldrar och jag var jätte nervös innan. När jag gick dit var jag livrädd för att jag inte skulle passa in och att alla skulle ha massa fördomar mot mig bara för att jag är relativt ung. En annan tanke jag hade innan jag kom dit var att det nästan uteslutande skulle vara mammor. Av någon anledning så har jag fått för mig att det oftast är mammor som går på sådana tillställningar. Jag blev väldigt positivt överraskad när jag upptäckte att nästan en tredje del som var där var pappor. En skillnad märkte jag dock mellan mammorna och papporna som var där. De flesta mammor som var där ställde frågor och var väldigt engagerade i de samtal som kom upp. Däremot var det inte en enda pappa som ställde några frågor eller deltog i samtalen om de inte blev direkt tillfrågade. Dessutom ringde ett par mobiler under mötet och alla dessa mobiler tillhörde pappor. De var heller inte så att de bad om ursäkt och stängde av telefonen efteråt utan i stället gick de ut i hallen och pratade relativt högljut med den som ringde, aningen respektlöst kan jag känna. Jag såg även vid flera tillfällen att papporna satt med sina telefoner under bordet medan pedagogerna pratade. Efteråt gick många utav mammorna runt och tittade på det barnen gjort medan de flesta papporna snabbt tackade för sig och försvann i väg. Detta fick mig att fundera på varför det är så?

Har detta beteende att göra med att pappor är mindre engagerade än mammor i sina barn och hur de har det på dagis? Vill de inte se vilka kreativa saker deras barn åstadkommit under terminen? Eller är det helt enkelt så att papporna känner sig mer obekväma i situationen? Kanske var de inte där frivilligt utan dit tvingade av sina fruar? Är det ett inlärt beteende hos oss i Sverige att mammor ska vara mer engagerade i sådana här saker och gärna älta på i timmar om sina barn. Medan papporna ska vara mer avslappnade och inte visa att de bryr sig? Jag vet inte hur det är men det tåls att tänkas på. Jag upptäckte själv att jag var väldigt fördomsfull i den här situationen eftersom jag trodde att det skulle vara fler mammor än pappor där. Däremot trodde jag faktiskt inte att de pappor som var där skulle vara mindre ”aktiva” i föräldramötet än mammorna men så visade det sig vara. Fast jag kanske har fel på den punkten, pappor kanske är de aktiva på ett annat sätt en kvinnor/mammor? 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag var på simlektion i går med Meija på Valmobadet i Kolbäck. Hon går första terminen där och det är jätte bra. Meija kan vara lite försiktig men ledarna stöttar och uppmuntrar så att hon vågar prova nya saker i vattnet vilket är helt fantastiskt at...

Äntligen har jag fått lagt 2014 bakom mig och kan blicka framåt mot ett nytt förhoppningsvis bättre år. För mig har det gångna året varit riktigt kasst på många sätt. Jag har vart sjuk större delen av det. Förlorade min älskade vapendragare och hund ...

  Jag är så ledsen och sjukt besviken på delar av Sveriges befolkning. Sista tiden har en storm som går ut på att tysta människor, motverka yttrandefriheten och kränka ”feltänkande” pågått. Jag trodde att de allra flesta i vårt land var...

Jag är ledsen, trött och oförstående. Varför måste vi människor ständigt leta efter en syndabock? Har sett diverse karikatyrer och elaka bilder på alla möjliga personer som har florerat på facebook senaste veckorna. De allra flesta har föreställt vår...

Individualism och kapitalism har spritt sig som en löpeld över världen. I samband med detta ökar klyftorna, splittringar, otryggheten och den psykiska ohälsan. Vi har inte längre någon naturlig trygghet i våra medmänniskor. Vi måste lita till oss sjä...