Var till barnmorskan i dag och det blev inte riktigt som jag tänkt mig. När de mätte livmodern upptäckte det att min bebis inte växt något på två veckor. Måtten låg fortfarande på 29 cm vilket de gjorde i v.31+1 Detta gjorde att kurvan planat ut, så från att ha legat mellan normal- och minimikurvan låg hon nu precis på mini. Barnmorskan sa att jag inte behövde oroa mig än att bebisen nog antaglogen skulle ta i fatt men för säkerhetsskull la hon in en extra kontroll om en vecka. Kanske behöver jag inte oroa mig men är svårt att låta bli. Har läst att barnet nu ska öka ca 250 gram i veckan och har hon inte växt på två veckor väger hon ju 500 gram för lite. Kanske kan man inte räkna så, vet inte men känns inge bra. Barnmorskan sa att jag måste vara jätte uppmärksam på om hon började röra sig mindre eller något sådant, då skulle jag ringa. Så det känns svårt att lyssna på henne och inte oroa mig när jag måste på extra kontroll och måste ringa om något förändrades lite...

Ska försöka dova lite, kommer nog bli svårt med tanke på att jag alltid tänker för mycket. Har kidnappat en av katterna som får fungera som tröst i natt eftersom jag sover hos mamma så har ingen Jonas att krama på.

I dag är man i 32+4, känns som att det börjar närma sig. I dag har inte vart någon bra dag. Den började super med solsken och mys innan Jonas gick till jobbet men sen gick det utför. Har haft ont i nedre delen av magen och massor med förvärkar. Sen har jag känt mig trött och hängig samt att mina fötter har svullnat till en oroande storlek igen. Borde inte klaga för det kunde vart värre men känner mig misserabel och eländig.

Om man bortser från dagen gravid koplikationer är jag dock rätt nöjd med tillvaron. Jag och Jonas kommer bra överens för stunden, det är inte allt för varmt ute och Dandy börjar komma igång ordentligt igen. Är aningen stressad över lägenheten men det händer iaf något där. Mår jag bättre i morgon ska jag försöka få bort de sista tapeterna i vardagsrummet. Är en hel del för arbete kvar men har valt tapeter till köket, hallen och vardagsrummet =) Köket är dessutom spacklat och slipat. Är det någon som vet någon som kan slipa parketgolv får ni gärna höra av er för mitt vardagsrumsgolv skulle behöva en omgång.

Ska försöka sova nu.

I dag har jag gått 32 hela veckor och har 7 veckor och 6 dagar till BF. Det känns fortfarande väldigt overkligt att jag ska bli mamma, men jag längtar. Tänk att jag om mindre än två månader håller min och Jonas bebis =) Jag börjar mer och mer överväga att jag kanske vill ha en seriös relation med Jonas. Vet inte i fall han känner det samma men jag saknar honom när han inte är hos mig och älskar att vara runt honom. Som i morse låg vi bara och kramades och såg på Bones och det kändes helt rätt, men vi får se vad som händer.

I övrigt har jag ont i nedre delen av magen. För det mesta bara som mensverk men kanske fem tio gånger om dagen hugger det till ovh det känns som om jag ska gå av på mitten. Den intensiva smärtan håller bara i sig några minuter så har inte velat besvära förlossningen. Nu har jag även fått ont i underlivet så börjar misstänka att jag dragit på mig en urinverksinfektion eller något så borde nog ringa. Ska vänta till i mogon i vilket fall som hellst hade jag tänkt.

Jag fuskade i dag och red. Trodde att jag skulle vara jätte klumpig och inte orka någonting men det gick super bra. Magen guppade lite så jag fick ta fler skrittpauser än vanligt men i övrigt kändes det som att jag inte haft något riduppehåll alls. Jag har trotts allt inte ridit ordentligt sen slutet på mars. Visserligen har jag ridit ett par gånger på ridbanan och ridit ut en del men inte suttit ner och jobbat Dannis på riktigt. Det gjorde jag däremot i dag och han var jätte fin. Rund och fin i både traven och galoppen, aningen seg men berodde nog på värmen. Det bästa av allt va att jag fortfarande kunde och orkade. Det gjorde mig så fruktansvärt lycklig att det gick bra och bara att rida igen va underbart. Jag vet att jag går in i 8:e månaden nästa vecka och att jag inte borde rida pga risken att ramla av men jag mådde så bra. Har känt mig så nere ett tag men en timme på Dandy fick mig verkligen på rätt spår igen. Är det fel att göra saker man blir lycklig av? Det kan det inte vara, eller?

Äntligen är det mindre än tio veckor kvar till BF. På söndag är det precis två månader kvar =) Känns som om det börjar närma sig nu! Det ska bli otroligt skönt när bebisen är född. Samtidigt måste jag ju erkänna att jag är lite stressad över situationen. Min lägenhet är inte i närheten av klar och långt i från allt är handlat. Känner att jag inte vill handla för mycket försen lägenheten är klar, för jag har ingen stans att ställa det i nu läget. Fast i den takten Jonas gör saker lär den inte vara klar försen bebisen är 3. Jag åker till Falsterbo på onsdag morgon och på lördagen när jag  kommer hem hoppas jag att han är klar med alla tak och rivit tapeten i köket men det är väl inte troligt. Funderar på att göra det själv snart men känner inte för att klättra på stegar när jag är så här stor.

När det gäller mig och Jonas är saker och ting fram och tillbaka. Jag blir lätt irriterad på honom, tycker att han är för långsam med att göra saker han lovat att göra och inte är ett tillräckligt stort stöd för mig. Samtidigt så gillar jag att vara med honom. När vi träffas tjaffsar vi aldrig utan det är bara på telefon. Det är mysigt att ha någon som håller om en, göra saker ihop med, orkar höra på allt mitt gnäll och ha bra sex med. Det blir svårt att veta hur och vad man ska göra när man har så förbannat många känslor som snurrar runt.