Helgen har vart lite upp och ner. I går skulle jag och Tessan åkt till Sura och tävla men blev inte riktigt som vi tänkt oss. Jag och mamma hade precis lastat in Dandy och Amor i transporten, inte stängt luckan bak utan bara bommarna, när hästarna i hagen på framsidan fick spel och börja panikspringa. Amor blir rädd och reser sig och slår huvudet i transporttaket och halkar så att han glider under bommen och fastnar med korset. Dandy sliter sig och springer ur transporten vilket gör Amor änu mer stressad så att han glider längre ner på rampen, fastnar med grimskaftet och fastnar med manken i bommen. Försöker få bort bommen men han har kilat fast spärren med manken. Lyckas få in handen mellan hanss manke och bommen så jag kan lossa spärren och han kommer ut. Allt gick på under en minut men kändes som timmar innan jag fick loss honom. Va så fruktansvärt rädd att han skulle bryta ryggen. Han är öm i ryggen, svälld i hasarna och har flera ytliga sår både på hasarna, ryggen, korset, manken och huvudet men klarade sig tack och lov förhållande vis bra. Kommer säkert ta ett tag innan det går att lägga sadel på honom men det hade kunnat gått betydligt värre. En riktig mardröm var det och en påminnelse om hur fort det går när väl olyckan är framme. Har gått igenom vad som hände hundra gånger i mitt huvud för att se om jag kunde gjort något annorlunda men har bara kommit fram till att för att undvika olyckan helt skulle jag låtit bli att lasta alls. Däremot har jag kommit på saker jag kunde ha gjort för att minimera skadorna och ev. skador som kunde uppkommit. För det första ska man alltid ha hjälm på sig när man lastar! Det hade inte jag, när Amor reste sig kunde han ha träffat mig med frambena i huvudet, jag hade tur. När man lastar två hästar ska man aldrig sätta fast någon innan lucakan är stängd, det gjorde jag inte men han fastnade ändå med grimskaftet. Därför har jag kommit fram till att man direkt ska knäppa loss grimmskaftet när man stängt bommen för att undvika att de kan fastna. Allra hellst ska man inte ha en transport med bommar utan en med dörrar, det ska jag investera i när jag köper ny. Hade vi haft dörrar i stället för bommar hade det aldrig hänt. Hur som hellst känns det här jätte jobbigt och jag tror inte jag brast i säkerheten i lastningen men känner ändå en otrolig skuld och tycker fruktansvärt synd om Amor och om Tessan. Hoppas verkligen han blir bra snart så att de kan träna och tävla igen samt att han inte blir rädd för att åka transport. Amor är dock rätt cool i sig själv så troligtvis går det bra. Det va som när jag väl fått loss honom, han reste sig som ingenting och jag ledde in honom i boxen och han började direkt äta hö. Tur att han har starkt psyke. Vi kom hur som hellst inte i väg och tävlade. Amor kunde absolut inte hoppa och jag va i chock så tyckte det va lika bra att ställa in. Skulle inte kunnat koncentrera mig efter det som hänt. 

I dag va det dock mycket trevligare. Kelly fyllde 1 år den 18 maj så vi åkte ut till henne för att fira. Blev massa lek med barnen, tårta, grillning, kubb m.m Jätte mysigt va det iaf. Är lite läskigt att tiden går så fort bara. Känndes som det va alldeles nyss Kelly och Meija föddes och nu är Kelly ett och Meija blir nio månader om bara några dagar. Meija sa dessutom mamma för första gången i dag. Vet inte om det bara var en ren lycko träff men hon titta på mig och sa mamma och mitt hjärta smälte <3 Tänk vad en sån lite kan göra en så lycklig!