Känner att min familj vart lite olycksdrabbad sista tiden. Tack och lov har det inte vart några allvarliga åkommor och sjukdomar men känns ändå lite tråkigt att det har blivit så mycket sista tiden. Meija har vart borta otroligt mycket från dagis på grund av astman vilket kanske inte är så konstigt men blir svårt för mig att hinna med plugget och för Jonas att hinna med jobbet. Värst är det dock för Meija som inte bara hindras och mår dåligt av astman utan också måste spendera hela dagen med en orolig förälder i stället för att leka med kompisarna på förskolan. Hon gick i alla fall till dagis torsdag och fredag förra veckan så trodde verkligen att hon skulle kunna gå till dagis måndag, tisdag, onsdag och kanske torsdag den här veckan som kommer men så blir det inte. Stackars stumpan har dragit på sig magsjuka så hon blir hemma minst i morgon och på tisdag. Dessutom har hon även fått problem med magen sen hon fick sin nya astma medicin så nu gäller det att vara extra uppmärksam så hon inte förlorar för mycket i vikt och blir uttorkad. Tycket oerhört synd om henne i vilket fall som helst.

Sen har jag min dåliga höft, eller egentligen är det väl mina knän, fötter, höft och axlar som är dåliga, som nu har blivit riktigt dålig igen. Har haft jätte problem med höften samt mitt höger knä och högerfot så borde absolut inte göra så många lyft för sen det är uträtat av naprapaten. Min plan var att jag skulle försöka få en tid i morgon men nu när Meija är sjuk kan jag inte det och dessutom kommer det bli tio gånger mer lyft än normalt så vi får se om jag kommer kunna gå i morgon kväll. Måste dock få det här fixat innan Dandy får ont i ryggen för att jag sitter snett i sadeln för då måste han också rätas ut. Det är lite jobbigt när en av oss får ont eftersom den andra snabbt påverkas och får problem på ungefär samma ställen. Då måste båda behandlas, ofta flera gånger, och det brukar bli dyrt =( Nu är jag lite extra gnällig här, jag vet att det inte är några stora saker och att jag inte borde klaga men känns ändå jobbigt. Nej, nu har jag klagat klart och det är dags att sova.