Sista dagarna har jag haft en extrem dödsångest, tror det har ett samband med att vi måste ta bort Dandy. Är totalt livrädd för att han ska dö men även för att jag ska dö eller att någon jag känner ska dö. Mina släktingars mamma dog nyss i cancer och jag kan inte ens föreställa mig den smärta de känner, tror vetskapen om det bygger på min oror ytterliggare. Kan inte sova på nätterna eftersom dessa tankar gör sig extra påminda på kvällen. Jag fattar inte varför jag har fått dessa känslor nu, har tagit bort hästar förut och en del människor jag kände har dött under de närmaste åren några har förlorat livet på otäcka vis men ändå är det först nu jag känner den hr extrema paniken. Jag hoppas verkligen det går över snart för jag klarar mig inte särskilt lönge med lite sömn. Blir nedstämd och tillslut blir jag sjuk. 

Har haft en riktig hästdag i dag. Har varit ute hos dandy och fixat och sen ridit två hästar hos min moster. Va jätte kul att rida lite men dessto fler andra hästar en Dandy jag rider dessto större motvilja känner jag mot att köpa en ny. Vill ha häst men vill ha Dandy! Vägrar att acceptera att han inte kommer bli bra. Tror jag har provat allt men är inte beredd att ge upp riktigt än. Det måste finnas något annat man kan göra för att han ska bli bra igen. Ska undersöka saken grundligt innan vi åker tillbaka till vetrinären. 

I morgon r det dags för Meija att träffa läkaren för sin ettårs kontroll. Detta gör det mer verkligt att det snart är ett helt år sen jag födde henne. Känns helt sjukt. Har redan panik över att hon ska börja dagis fast det är nstan ett halvår kvar. Vill ha kvar min lilla bebis hemma. Det känns som har blivit alldeles för stor för fort, men, men bara att acceptera. Nu måste jag ge upp det här och tvinga in mig själv i sovrummet. Kanske, kanske kommer jag kunna somna...