Började att äta en ny medicin för ungefär en vecka sen och den fungerar inte riktigt som jag önskar att den skulle. Jag får inte kramp i magen sommar de andra men jag blir knappt märkbart bättre i lederna av den så just nu har jag väldigt ont från och till. Pratade med min läkare i går för att utvärdera medicinen och diskutera i fall jag skulle vara sjukskriven längre eller börja jobba några procent. Samtalet med henne gjorde mig både nedslagen och ledsen. Jag berättade att medicinerna inte fungerade som önskat och då sa hon att vi kunde prova att dubbla dosen men om inte det skulle fungera fick jag faktiskt lära mig att leva med att ha ont. Hon hävdade att det inte fanns så mycket mer mediciner att prova och att har man psoresisatrit hör det till vardagen att ha ont och de fick jag acceptera. Blev så jädra besviken och förbannad! Måste ju finnas fler mediciner att testa, jag är knappast den första med den här sjukdomen och jag vägrar att gå runt och ha ont resten av mitt liv! Det är inget alternativ, något måste det ju gå att göra. Sen sa hon att eftersom att jag ändå kommer ha ont hela livet kan jag lika gärna å tillbaka till mitt jobb så att jag inser att jag inte kommer klara ett å fysiskt jobb och säga upp mig! Tack för den! Sen ändrade hon sig visserligen och sa att det nog va lika bra att jag va sjukskriven en månad till så jag hann få hjälp av sjukgymnasten innan jag sa upp mig. Kan ju inte påstå att jag ände mig vidare peppad efter att ha pratat med henne. Jag visste att oddsen till att jag skulle kunna gå tillbaka till mitt jobb va små men att helt utesluta att jag ska kunna gå tillbaka är jag inte beredd att göra. Att dessutom höra att jag alltid kommer ha ont är inte heller så upplyftande. Så nu skiter jag i henne och letar upp en ny läkare alternativt en alternativ behandling för jag vägrar att gå med på detta!